Ungdomstid

Ungdomstid, eller ungdomsåren, är den livsfas då ett barn övergår till vuxenlivet. Begreppet används i svenska sammanhang för att beskriva perioden mellan barndomens slut och vuxenlivets början. Olika sammanhang anger olika åldersspann; inom forskning används ofta cirka 12–19 år, medan andra samhällsvetenskapliga eller juridiska perspektiv ser ungdomstiden som sträckande längre, upp emot 20–24 år.

Under ungdomstiden genomgår kroppen pubertära förändringar och hormonerna spelar en stor roll i tillväxt, utveckling och sexualitet. Kognitivt fortsätter den senare fasen av adolescensen med förbättrad abstrakt tänkande, planering och beslutsfattande, samtidigt som identitet och självständighet utvecklas. Socialt centrerar vardagen ofta kring jämnåriga och vänskapers betydelse.

Ekonomiska och utbildningsmässiga övergångar är centrala inslag. Ungdomstiden innebär ofta skolbyte eller vidareutbildning, val av program och ökande ansvar i studie- och arbetsmiljöer. Digitala medier och teknik blir ofta en integrerad del av vardagen och av socialt liv.

Hälsa och välbefinnande är viktiga teman. Ungdomar är särskilt mottagliga för psykisk ohälsa, stress och riskbeteenden som rökning, alkohol och sexuellt explicit beteende. Skyddsfaktorer som trygga familjeförhållanden, stöd i skolan, god tillgång till elevhälsa och meningsfull fritid bidrar till positiva utfall.

Politiska och samhälleliga perspektiv betonar ungdomars delaktighet och stöd i övergången till vuxenlivet. Definition och fokus på ungdomstid varierar mellan länder och kulturer.