pubertära

Puberteten, eller pubertetstiden, är den biologiska övergången från barn till vuxen där könsmognad utvecklas. Den inleds normalt i åldern cirka 8–13 år hos flickor och cirka 9–14 år hos pojkar och följs av långsamt pågående hormonell och fysisk utveckling som leder till ökad fertilitet och könsdimensionerad kroppslig mognad.

Under puberteten ökar produktionen av könshormonerna östrogen hos tjejer och testosteron hos pojkar, i samverkan med övriga tillväxthormoner. Förloppet ger upphov till flera förändringar: hos flickor sker bröstutveckling, pubeshår och en tillväxtspurt, med menarke som vanligtvis inträffar i mitten till senare delen av tonåren. Hos pojkar märks testikelväxt, ökad penisstorlek, röstförändringar, ökad muskelmassa och pubeshår, följt av en fortskridande kroppslig tillväxt. Båda könen uppnår slutligen full könsmognad och fertilitet.

Den hormonella regleringen sker centralt i hjärnan där hypothalamus frisätter GnRH, vilket stimulerar LH och FSH i hypofysen. Dessa gonadotropiner driver könshormonsproduktionen i äggstockarna respektive testiklarna. Förloppet varierar mycket mellan individer och påverkas av genetiska faktorer, näring, hälsa och miljö.

Vissa barn upplever för tidig pubertet (precocious puberty) eller försenad puberteten (pubertas tarda). Båda scenarierna kan kräva medicinsk utredning. Puberteten är också förknippad med psykosociala förändringar och påverkar identitet, sociala relationer och välbefinnande. Riktig näring, regelbunden fysisk aktivitet och god sömn stödjer en hälsosam utveckling under puberteten.