Undervattenslandskap
Undervattenslandskap avser den fysiska strukturen i havets eller sjöarnas botten och de överliggande morfologiska dragen som formar undervattensmiljöer. Det inkluderar topografiska element som kontinentalsockeln, sluttningar, djuphavsgravar, kanjoner, bergskedjor och undervattensberg samt biologiska strukturer som korallrev och kelp- eller sjögräsmarker som växer i ljuszonen. Landskapets struktur innebär olika livsmiljöer och roller i havets ekosystem.
Den undervattensgeomorfologin uppstår genom tektonisk aktivitet, vulkanism, sedimentation och erosion och förändras över geologiska tider. Ljus,
Viktiga undervattenslandskapstyper är kontinentalsockelns platta och sluttningar, djuphavsryggar och djupgravar, samt undervattensventiler i vulkaniska områden. Biologiska
Undervattenslandskap stödjer stor biodiversitet och fungerar som lek-, uppväxt- och födokällor för många marina arter. De
Mänsklig påverkan innefattar fiske, bottentrålning, havsbottenutvinning, olje- och gasutvinning, föroreningar och klimatförändringar som leder till havsförsurning
Exempel på betydelsefulla undervattenslandskap är Stora Barriärrevet och Koralltriangelns område i Stillahavet, samt djuphavslandskap längs olika