Trådbindning

Trådbindning är en bindningsteknik som används inom bokbindning och dokumentbindning där sidorna hålls samman längs kanten genom att perforerade hål passerats av en metalltråd. Hur bindningen ser ut och vilken tråd som används varierar, men grundprincipen är att tråden bildar en eller flera rader av öglor som håller sidorna tillsammans samtidigt som de tillåter öppning och omforskning av sidorna.

De vanligaste formerna av trådbindning är dubbeltrådig bindning, ofta kallad dubbel loop- eller wire binding (även känd som wire-O i vissa sammanhang), där hålen i kanten följs av en tvåknopig tråd som binds ihop genom hålen. En annan relaterad metod är stål- eller metalltråd som kan användas i produkter där en starkare bindning krävs. Det finns även variationer där tråden senare avlägsnas och återbindning uppnås igen, men detta är mindre vanligt jämfört med engångsbindningar.

Tillvägagångssättet innefattar vanligtvis håltagning längs marginalen med en bindmaskin, följt av införande och formning av tråden genom hålen med särskilda verktyg eller maskiner. Materialen inkluderar oftast metalltråd av stål eller legering, ibland med zink- eller plastbeläggning för korrosionsskydd och estetisk finish. Trådbindning används ofta för affischer, rapporter, manualer, kalendrar och andra trycksaker där en hållbar och professionell framtoning önskas och där boken ska kunna öppnas plan eller låta läsaren vända sidorna lätt.

Jämfört med lim- eller limpåbindning erbjuder trådbindning en tydlig, robust struktur och god skjutbarhet, men är vanligtvis dyrare per exemplar och mindre flexibel när det gäller mycket tunna eller mycket tjocka volymer. Det är också typiskt svårare att ombindningen senare uppgradera jämfört med vissa alternativ.