kalendrar

Kalendrar är system för att ordna tiden över längre perioder i år, månader, veckor och dagar. De används för att planera aktiviteter, hålla ordning på religiösa högtider och administrativa uppgifter samt för att synkronisera tidsangivelser mellan människor och platser. Ordet kalender kommer från latin kalendae, den första dagen i månaden i den romerska kalendern.

Historiskt har olika kulturer utvecklat olika kalendrar baserade på solens gång, månens faser eller en kombination av båda. Solarbaserade kalendrar som gregorianska kalendern används som civil kalender i större delen av världen. Lunisolära kalendrar följer månens faser men anpassas mot solåret och återkommer med jämna mellanrum. Exempelvis hebreiska och kinesiska kalenderar är lunisolara, medan den islamiska kalendern är strikt lunär och saknar regelbunden soljustering. Det finns även historiska och regionala system som skiljer sig i startdatum, månadslängder och skottår.

Den gregorianska kalendern, som ersatte den julianska kalendern, introducerades av påven Gregorius XIII år 1582 för att korrigera avvikelsen mellan kalenderåret och solåret. Skottår regleras enligt en enkel regel: år som är delbara med fyra är normalt skottår, men år som är jämnt delbara med 100 är inte skottår, om inte de också är delbara med 400. Adoptionen har varit gradvis och olika länder implementerade reformen vid olika tidpunkter.

Användningen av kalendrar today inkluderar civil planering, religiösa beräkningar och digitala verktyg. Moderna kalendrar orsakar isom dagar och händelser i dator- och mobilapplikationer, ofta med stöd för upprepande händelser och olika tidzoner. Format som iCalendar (.ics) gör det enkelt att dela och synkronisera händelser över plattformar.