vända

Vända är ett svenskt verb som betyder att vända eller rotera. Det används transitivt, när man vänder något, och intransitivt, när riktningen ändras. Verbet används också i många bildliga uttryck, till exempel att vända blad i en bok, att vända sig till någon för hjälp eller att vända bilen vid nästa korsning.

Presens: vänder (jag vänder, du vänder, han vänder). Imperativ: vänd. Preteritum: vände. Perfekt particip: vänt. Presens particip: vändande.

I språkbruket förekommer många sammansättningar och uttryck, till exempel vända om (att göra en vändning och gå i motsatt riktning), vända sig till någon (att kontakta eller rikta sig till någon för hjälp), vända upp och ner på något (att vända allt så att det ligger upp och ner). Andra vanliga uttryck är vända blad (att bläddra fram en ny sida) och vända blicken mot något (att rikta blicken mot något).

Etymologi: ordet vända kommer från fornsvenska/gammalnordiska venda och är besläktat med danska vende och norska vende.