Testning

Testning är en systematisk process för att utvärdera en produkt, tjänst eller process med syfte att avgöra i vilken utsträckning den uppfyller specificerade krav och att identifiera defekter eller riskområden. Målet är att minska osäkerhet inför beslut samt förbättra kvaliteten och tillförlitligheten hos det som testas. Testning skiljs ofta från inspektion och verifiering genom att den innebär aktivt utförande och observation av beteende under drift.

I programvaru- och systemutveckling används ofta en flerdimensionell uppdelning av testning i nivåer: enhetstest (test av enskilda komponenter), integrationstest (interaktion mellan komponenter), systemtest (hela systemets beteende mot krav) och acceptanstest (slutanvändarens eller kundens godkännande). Andra viktiga fokusområden är funktionell testning och icke-funktionell testning (prestanda, säkerhet, användbarhet).

Processen omfattar planering (testplan och mål), design av testfall och testdata, genomförande av tester, samt felrapportering och uppföljning. Spårbarhet mellan krav och testfall är vanligt för att möjliggöra återkoppling och kravändringar. Felhantering innefattar registrering, prioritering, felanalys och åtgärdsuppföljning.

Testning kan vara manuell eller automatiserad. Manuell testning innebär utförande av tester av en människa; automatiserad testning använder skript och verktyg för att köra tester repetitivt och dokumentera resultat. Valet mellan manuella och automatiska tester beror på kravens natur, frekvens och kostnadsfaktorer.

Standarder och ramverk som ISO/IEC 29119 eller IEEE 829 har använts i olika sammanhang som vägledning, men praxis varierar mellan branscher och organisationer. Testning kompletterar kvalitets- och utvecklingsprocesser som kvalitetsförsäkring (QA) genom att fokusera på faktiska beteenden och risker.