Tannslimhinnen

Tannslimhinnen är munhålans slemhinna som täcker insidan av läppar och kinder, gommen, tungans undersida och tandköttets omgivningar. Den utgör en viktig barriär mot mekaniska, kemiska och mikrobiella påfrestningar samt deltar i salivsekretion och sensorisk upplevelse.

Strukturellt består tannslimhinnen av flerskiktat plattepitel ovanpå en bindvävslamina propria. Epiteliet är keratiniserat i den så kallade masticatoriska slemhinnan (tandkött och hårda gommen) och icke-keratiniserat i övrig munhålans slemhinna (cheek- och läppmukosa, munbotten, underside av tungan). Det finns även specialiserad munslemhinna på tungans långtidskallas dorsala yta med smaklökar.

Funktionerna inkluderar skydd mot mekanisk belastning och kemisk irritation, fuktighet och smörjning via saliv samt sensorisk funktion (beröring, temperatur, smärta) och immunförsvar via celler som Langerhans. Den har rik blodförsörjning och nerver som bidrar till snabb feedback vid irritation eller skada.

Kliniskt är tannslimhinnen central för tandhälsa. Gingivit och parodontit påverkar tandköttet och dess stödjevävnad. Munsår, candidiasis, lichen planus och leukopaki är vanliga tillstånd som kan drabba slemhinnan. Rökning, alkoholbruk och muntorrhet ökar risken för skador och infektioner.

Vård och bevarande av tannslimhinnen innefattar god munhygien, fluortandkräm, regelbundna tandläkarbesök samt åtgärder vid muntorrhet. Undvik irritanter, och hantera skador eller infektioner tidigt för att bevara slemhinnehälsa.