Svettning

Svettning är produktion och utsöndring av svett, en kroppsvätska som bildas i hudens svettkörtlar. Den största delen av svettproduktionen kommer från eccrina svettkörtlar som finns över hela kroppen, särskilt på handflächen, fotsulorna och pannan. Apokrina svettkörtlar finns främst i armhålorna och groinområdet och ger ett tjockare sekret som kan utveckla lukt när det bryts ner av hudens bakterier. Svett består främst av vatten och elektrolyter, särskilt natrium och klorid, samt små mängder urea, ammoniak och andra ämnen.

Funktion och reglering. Huvudsyftet med svettning är termoregulation: avdunstning av svett ur huden kyler kroppen. Svettning styrs av det sympatiska nervsystemet; eccrina körtlar är huvudsakligen cholinerga (acetylkolinmodulerade) och aktiveras av ökad kroppstemperatur, fysiskt arbete och stress. Apocrina körtlar påverkas av könshormoner och främst aktiveras efter puberteten. Den exakta sammansättningen och mängden svett varierar mellan individer och beroende på miljö, hälsa och fysiska förhållanden.

Variation och tillstånd. Normal svettning varierar mycket mellan personer och över tid. Vanliga tillstånd är hyperhidros (överdriven svettning) som kan förekomma i specifika områden eller generellt, och hypohidros eller anhidros (nedsatt eller avsaknad av svettning), vilket kan öka risken för överhettning. Diagnostik baseras ofta på medicinsk historia och kan inkludera tester som kartlägger svettproduktionen.

Behandling och hantering. Åtgärder kan vara livsstilsrelaterade, som bättre fukt/vätskebalans och klädval. Vid behov används antiperspiranter med aluminiumföreningar, läkemedel som hämmar svettningen (antikolinerga preparat), jonoforese eller injektioner med botulinumtoxin. Vid svåra fall kan kirurgiska alternativ övervägas, såsom endoskopisk sympathektomi eller andra procedurer, alltid under medicinsk bedömning.