Starttillståndet

Starttillståndet är termen som används för att beskriva ett systems tillstånd i början av en process, observation eller beräkning. Det är de värden och egenskaper som definierar systemets tillstånd vid en given starttid, ofta betecknad t0 eller t = 0, och som styr hur systemet utvecklas över tid.

Inom fysik används starttillståndet för att lösa ekvationer som beskriver utvecklingen av ett system. I klassisk mekanik innebär det vanligen positioner och hastigheter hos alla inblandade kroppar vid start. I termodynamik omfattar starttillståndet variabler som temperatur, tryck, volym och kemisk sammansättning. I kvantmekanik är starttillståndet ofta ett kvanttillstånd, representerat av en vågfunktion eller en täthetsmatris vid t = 0, som sedan utvecklas enligt Schrödinger-ekvationen.

I datorbaserade modeller och simuleringar fastställs starttillståndet genom konfigurationsparametrar, initialvärden eller initialfördelningar. Det kan även innefatta slumpmässiga startvärden eller uppsättningar som används i ensemblebaserad simulering eller probabilistiska metoder.

Valet av starttillstånd är viktigt eftersom det ofta bestämmer hur ett system utvecklas och kan ha betydande påverkan särskilt i kaotiska eller irreversibla processer. I experiment och beräkningar fastställs starttillståndet vanligtvis genom noggrann förberedelse, kalibrering och upprepade mätningar eller prestanda vid uppstart.