Sinusknuten

Sinusknuten, eller sinusknutan på svenska, är hjärtats naturliga pacemaker. Den ligger i höger förmaks övre del nära ingången av den övre hålvenen och avger regelbundna elektriska impulser som sätter takten för hjärtats rytm. Den normala vilofrekvensen hos vuxna ligger vanligtvis mellan ungefär 60 och 100 slag per minut, men frekvensen kan variera med ålder, fysisk aktivitet och fysiologiskt tillstånd.

Sinusknutens impulser sprids genom förmaksmyokardiet och når därefter AV-noden, vilket leder till förmaks- och därefter kammarkontraktion. Regleringen av sinusknutens aktivitet sker främst via det autonoma nervsystemet: sympatiska nervsystemet ökar frekvensen genom att förändra pacemakerpotentialen, medan parasympatisk kontroll via vagusnerven sänker frekvensen och förlänger tiden mellan impulserna.

Kliniskt följs sinusknuten av exempelvis sinustakykardi och sinusbradykardi. Sinusknutsdysfunktion innebär onormal rytm eller pauser i sinusimpulserna och förekommer ofta hos äldre personer eller vid sjukdomar i atrialvävnaden. Tachy-brady-syndrom beskriver episoder av både snabb och mycket långsam rytm, ofta i samband med andra atriala arytmier.

Diagnostik innefattar elektrokardiogram (EKG) som visar P-vågor före varje QRS-komplex, ofta med regelbunden rytm. Vid misstanke om intermittenta problem används långtidsovervakning (Holter) eller elektrofysiologisk utredning.

Behandling beror på symtom och orsaker. Vid symtomatisk bradykardi eller upprepade pauser är permanent pacemaker vanligtvis indicerad. Behandling av underliggande orsaker (t ex hypothyreoidism eller läkemedel som beta-blockerare) är viktig. Tachy-brady-syndrom kan kräva behandling av samtidiga tachykardier och ibland pacemaker.