Simuleringarna

Simuleringarna är ett svenskt begrepp som syftar på datorbaserade eller matematiska modeller som återger ett system i miniatyrform för att studera beteende, testa scenarier eller träna personer. Begreppet används också som titel eller tema i verk där simuleringar står i fokus. Vilken referent som avses beror på sammanhanget.

Inom forskning, teknik och näringsliv används simuleringar för att modellera komplexa processer, från klimatförändringar och trafikflöden till läkemedelskinetik och tillverkning. De möjliggör att genomföra studier utan verkliga risker, utvärdera alternativ, optimera konstruktioner och träna operatörer med hjälp av digitala tvillingar eller virtuella prototyper. Metoder som används inkluderar agentbaserad modellering, diskret händels-simulering, beräkningsfluiddynamik och Monte Carlo-metoder. Generalisering och osäkerhetsanalys står centralt för att bedöma modellernas giltighet.

Inom filosofi, kultur och media används simuleringstänkande för att utforska verklighetens natur, perception och identitet. Simuleringsteorier ifrågasätter om våra upplevelser skulle kunna vara genererade av ett underliggande datorprogram. I svensk kontext kan ordet "Simuleringarna" som titel eller motiv signalera verk som undersöker virtuella världar, artificiell intelligens eller datadrivna samhällen.

Se även: simulering, digital tvilling, virtuell verklighet, modellvalidering.