Shuntflöden

Shuntflöden är flöden som passerar genom en shunt, en förbindelse som erbjuder en alternativ väg runt en större del av ett system. Genom en shunt omgår man normalt ett avsnitt av vägen, vilket kan leda till blandning eller omfördelning av vätska, ström eller blod. Shuntflöden uppstår när delar av ett system inte följer den ordinarie vägen för flöde.

Inom medicin och fysiologi gäller shuntflöden framför allt blodflöde som passerar genom shuntar eller avvikande kärlbanor och därmed kringgår normalt kapillärnät. Exempel är arteriovenösa (AV) shuntar och portosystemiska shuntar, som ändrar hur mycket av blodet som passerar genom olika vävnader. Lungshunt beskriver den del av blodet som passerar genom lungorna utan effektiv gasutbyte, vilket bidrar till syrebrist i blodet. Shuntflödets storlek uttrycks ofta som shuntfraktion (Qs/Qt), det vill säga andelen av hjärtminutvolymen som passerar utan gasutbyte.

Inom elektronik och mätteknik används termen shuntflöde för att beskriva den ström som flyter genom en shuntmotstånd eller annan lågmotståndsgren i en krets, vilket möjliggör strömfördelning och noggrann mätning av totala strömmen.

Inom hydraulik och byggnadsteknik används shuntflöden i bypass- eller regleringsledningar för att styra flöden och tryck, exempelvis i vattenförsörjning, kylsystem eller avloppsnät. Kontrollerade shuntflöden är viktiga för att upprätthålla funktion och säkerhet i olika system.