SemaForsignaler

SemaForsignaler är visuella signalsystem som historiskt använts för att reglera både järnvägs- och sjöfartstrafik. Principen är att information kommuniceras genom tydliga lägen eller positioner som kan tolkas utan radio eller ljudsignaler. Begreppet omfattar två huvudgrupper: mekaniska järnvägssemaforer och flaggsemaforer.

Järnvägssemaforer: Dessa var mekaniska armfigurer placerade på torn eller stolpar längs spåren. Armen kunde vinklas till olika positioner för att visa stop, kör vidare med försiktighet eller fri framfart. Vid sidan av armen kunde belysning användas för nattarbete. Under större delen av 1900-talet ersattes många av dessa system av elektriska ljussignaler och automatiska signalsystem, även om ett antal bevaras som kulturarv.

Flaggsemaforer i sjöfarten: Detta system använder två flaggor som hålls av en signalerare. Genom att hålla flaggorna i olika vinklar bildas tecken som motsvarar bokstäver, siffror eller kontrollsignaler. Färgerna och vinklarna följde en internationell kod, och metoden var särskilt viktig innan radiokommunikation var utbyggd. Flaggsignaler används fortfarande i vissa militära sammanhang och utbildningar, samt av amatörer i ceremonier och rekreation.

Historisk betydelse och nutida läge: SemaForsignaler utgjorde en viktig fas i utvecklingen av visuell trafikreglering och ersattes i stor omfattning av elektriska och automatiska system. Idag är de främst av intresse för museer, forskning och hobbysammanhang.