Röstterapi

Röstterapi är en klinisk behandlingsform inom logopedi som syftar till att förbättra rösten genom bedömning, träning och rådgivning om röstvård. Terapin riktar sig mot personer med rösten fungerar dåligt eller känns ansträngd, och används både för funktionella röststörningar och som rehabilitering efter medicinska ingrepp eller skador.

Bedömningen görs oftast av legitimerade logopeder och innefattar anamnes, perceptuell röstbedömning, akustiska mått samt ibland laryngoskopisk eller videostroboskopisk undersökning för att kartlägga stämbandens rörelser och eventuella förändringar.

Behandlingen består av indirekta och direkta inslag. Indirekt röstvård och utbildning om röstvård och livsstil ingår, medan direkt terapi tränar röstproduktionen genom övningar för andningsstöd, röstkoordination och resonans samt arbetet med strävan efter bättre kontroll. Hemövningar och regelbunden uppföljning används ofta för att konsolidera resultaten.

Indikationer inkluderar funktionell dysfoni och muskelspänningsdysfoni, rösttrötthet hos yrkesanvändare som lärare eller sångare, samt rehabilitering efter borttagning av stämbandsknutor eller polyper. Terapin kan också vara en del av en behandling vid vissa röstorsaker såsom kronisk laryngit eller efter kirurgi.

Forskning visar vanligtvis positiva effekter för funktionella röststörningar och viss postoperativ rehabilitering, men bevisläget varierar mellan tillstånd. Osäkerheter kan finnas vad gäller långsiktig retention. Säkerheten kräver att terapi leds av behöriga proffs; felaktiga övningar kan förvärra problemet, varför medicinsk utvärdering vid misstanke om organisk sjukdom bör övervägas.

Tillgången till röstterapi varierar mellan offentliga vårdinrättningar och privat verksamhet, och längden på behandlingen brukar bero på individens behov. Många patienter påbörjar behandlingen i flera veckor, vanligtvis med regelbundna sessioner och kompletterande hemövningar.