Regimskifte

Regimskifte är ett begrepp inom statsvetenskap och internationella relationer som beskriver en genomgripande förändring av ett lands politiska styre. Det innebär vanligtvis en förändring av vem som utövar makten, hur makten utövas och vilka regler som styr landet, ofta från en diktatorisk eller auktoritär ordning till en annan politisk struktur, eller till en ny demokratisk ordning. Regimskifte kan vara inhemskt eller ske med stöd utifrån och kan ske genom fredliga medel som val och reformer eller genom våld, såsom kupp eller militärt ingripande.

Interna regimskiften uppstår ofta genom folkliga protester, politisk förhandling eller övergångsavtal, medan externa regimskiften ofta innebär stöd till oppositionen, sanktioner eller militärt ingripande. I praktiken är regimskifte sällan en ensidig process utan innebär ofta förhandlingar mellan aktörer, institutionella svagheter och långa övergångsperioder.

Frågor om rättssäkerhet, suveräitet och internationell rätt är centrala i diskussionen om regimskifte. Vissa teorier betonar demokratisering och folkets rätt till självbestämmande, medan andra varnar för riskerna med utländskt ingripande, maktvakuum och potentiell förvärring av konflikt.

Utfallet av regimskifte varierar betydligt. Vissa övergångar leder till demokratisering och förbättrad mänsklig frihet, andra skapar politisk instabilitet, ekonomiska kriser eller återuppbyggd auktoritarism. Framgången beror på institutioners styrka, civila samhällets motståndskraft och internationellt stöd eller motstånd.

Historiskt har regimskifte spelat avgörande roller i Östeuropas liberalisering efter 1989, i många latinamerikanska övergångar och i samtida debatter om interventioner. Dessa fall illustrerar komplexiteten i regimskiftets processer och avvägningarna mellan legitimitet, suveränitet och mänskliga rättigheter.