Reaktionstiden

Reaktionstiden, ofta kallad RT eller reaktionstid, är den tidsperiod som passerar från det att en stimulus uppträder till dess att personen påbörjar en motorisk respons. Den mäts vanligtvis i millisekunder och används som ett mått på hur snabbt perceptuella och kognitiva processer leder till handling. Reaktionstiden varierar beroende på stimulus typ, uppgiftens komplexitet och individens tillstånd.

Det finns flera typer av reaktionsuppgifter. Enkel reaktionstid (simple RT) innebär en enda möjlig respons på ett stimuli. Valreaktionstid (choice RT) uppstår när flera möjliga responser finns och ett beslut måste fattas. Mer komplexa uppgifter kan kombinera flera kognitiva steg som perception, uppmärksamhet och beslut innan en motorisk respons utförs. Generellt är RT längre när uppgiften kräver fler eller mer krävande kognitiva processer.

Mätning av reaktionstiden utförs ofta med datorbaserade tester där stimuli presenteras och responsen registreras med hög precision. Vanliga metoder inkluderar att samla många trials och analysera medelvärden eller medianer. Den klassiska psykologiska metoden är Donders’ subtractive method, som uppskattar den tid som krävs för kognitiva beslut genom att subtrahera enkel RT från CRT, även om denna metod har begränsningar i praktiken.

Faktorer som påverkar RT innefattar ålder, trötthet, stimulansförväntan, nyhet och uppmärksamhet, stimulusslag (oftast snabbare för auditiva än visuella stimuli), motorisk försvarsförmåga, koffein eller drogeffekt samt träning och vana. Reaktionstiden används inom trafik- och arbetsmiljö, klinisk neuropsykologi och sportforskning som ett verktyg för att bedöma sensoriska, kognitiva och motoriska funktioner.