Räntesatsen

Räntesatsen, eller räntan, är priset för att låna pengar uttryckt som en procent av lånebeloppet och över en viss tidsperiod. Den nominella räntan är den faktiska satsen som betalas eller tjänas, medan den reala räntan justeras för inflation och därmed speglar köpkraften. Realräntan kan uppskattas som nominell ränta minus förväntad inflation. Räntor kan vara fasta eller rörliga, där den fasta håller samma sats under avtalad period och den rörliga följer marknadens utveckling.

Hur räntesatsen bestäms

Räntesatsen påverkas av både centralbankens politik och marknadens bedömning av risker och framtida inflation. I Sverige fungerar Riksbanken som övergripande myndighet som sätter reporäntan och påverkar korta marknadsräntor. Låga policyräntor sänker lånekostnaderna, medan högre räntor ökar dem. På längre sikt bestäms räntor också av marknadsräntor, kreditrisker, likviditet och utsikter för ekonomisk tillväxt. Effekter av förväntningar om inflation kan göra att investerare kräver högre avkastning, vilket höjer räntorna.

Betydelse och effekter

Räntesatsen påverkar låne- och sparbeteende, konsumtion och investeringar. Högre räntor gör lån dyrare och kan dämpa efterfrågan, medan lägre räntor uppmuntrar lån och expanderar ekonomisk aktivitet. Räntorna påverkar även bostadsmarknaden, företagsfinansiering och val av finansieringskällor, samt, genom kapitalströmmar, valutakurser.

Mätning och relation till konsumenter

Vanliga mått är nominell ränta, realränta, effective annual rate och APR. För konsumentlån och bolån används villkor som fasthållna eller rörliga räntor, lånebelopp och amorteringstakt. Räntesatsen återspeglar därmed kostnaden för pengar i ekonomin.