Päronträd

Päronträd (Pyrus) tillhör familjen Rosaceae och odlas i tempererade klimatzoner i Europa, Asien och Nordamerika. De är lövfällande träd som ofta når 6–12 meter, men kan odlas som dvärg- eller standardformer beroende på understock. Blomningen sker tidigt på våren med vita blommor, och frukten utvecklas under sensommaren till hösten.

Odling och skötsel: Päronträd föredrar sol, väldränerad och näringsrik jord samt något neutralt pH (runt 6–7). De flesta sorter kräver korspollinering mellan olika sorter; bin är viktiga pollinatörer. Beskärning används för att skapa en stark ram och god fruktutveckling, ofta med vinterbeskärningar. För att undvika biennell fruktproduktion kan man tunna frukt och jämna avkastningen.

Frukt och användning: Päron varierar i storlek, form och smak mellan sorter. Köttet är ofta saftigt och mjukt när det är moget. Frukten används färsk, i bakning, matlagning och konservering. Lagringsegenskaper varierar med sort och lagringsförhållanden.

Sjukdomar och skadedjur: Päronträd kan drabbas av päronskab (Venturia pirina) och päronbrand (Erwinia amylovora), samt andra svampangrepp. Päronlus (Cacopsylla pyri) och bladlöss kan påverka tillväxten; codling moth kan skada frukten. Förebyggande åtgärder inkluderar god sanitet, rätt beskärning och integrerad bekämpning.

Förökning och varieteter: Förökning sker vanligtvis genom ympning eller sticklingar på lämpliga understock som styr storlek och härdighet. Vanliga sorter inkluderar Williams-bon Chrétien (Bartlett), Conference och Abate Fetel, vilka skiljer sig åt i mognadstid, smak och hållbarhet.