Projektkraven

Projektkraven beskriver de behov och villkor som ett projekt ska uppfylla. De fungerar som grund för planering, design och leverans och används som underlag för acceptance testing och uppföljning av projektets framsteg. Genom projektkraven definierar man vad som ska levereras, varför det behövs och hur framgång ska bedömmas.

Innehållet i projektkraven kan delas in i olika typer: funktionella krav som beskriver vad systemet eller leveransen ska göra; icke-funktionella krav som rör kvalitetsegenskaper som prestanda, tillförlitlighet, användbarhet och säkerhet; samt krav på gränssnitt, data, integrationer, regelverk och användarroller. Dessutom ingår ofta projektförutsättningar, antaganden, begränsningar (tid, budget, resurser), risker och acceptanskriterier som styr vad som räknas som godkänt resultat.

Processen för hantering av projektkrav innefattar insamling, analys, dokumentation, validering och prioritering. Kraven bör vara spårbara från ursprung till design, implementering och test, så att ändringar kan hanteras genom en formaliserad change control. Vanliga metoder för insamling är intervjuer, workshops och användarfall, medan prioritering ofta sker med tekniker som MoSCoW eller motsvarande.

Dokumentation av projektkraven kallas ofta kravspecifikation eller kravmodell och innehåller syfte, omfattning, aktörer, systemöversikt, specifika krav, acceptanskriterier, kvalitetskrav och gränssnitt. Att följa tydliga riktlinjer för kravspecifikationer bidrar till tydlighet, färre missförstånd och bättre uppföljning under projektets livscykel.

Se även kravhantering, kravarbete och kravstandarder som ISO/IEC 29148 eller IEEE 830 där det är tillämpligt.