Presisheten

Presisheten är inom mätteknik och statistik ett mått på hur nära upprepade mätningar ligger varandra under givna villkor. Noggrannhet avser däremot hur nära medelvärdet av mätningarna är den sanna, okända värdet. Det är därför möjligt att ett mätinstrument är mycket precis men lite noggrant om det systematiskt avviker från det sanna värdet. Omvänt kan en mätning vara skenbart noggrann men opålitligt osäker om spridningen är stor.

Presisheten mäts ofta genom spridningen bland upprepade mätningar, till exempel standardavvikelse, varians eller standardfel. Inom experiment används begreppen repeterbarhet och reproducerbarhet som mått på precision: repeterbarhet är hur nära upprepade mätningar blir under identiska förhållanden, reproducerbarhet hur resultaten förhåller sig när mätningar görs i olika laboratorium eller med olika metoder.

I sammanhang där osäkerhet kvantifieras används ofta GUM:s ramverk. Där beskriver precisionen spridningen av upprepade resultat vid givna villkor, medan osäkerheten i största allmänhet omfattar alla felkällor som bidrar till avvikelsen från det sanna värdet.

Faktorer som påverkar presisheten inkluderar instrumentstabilitet, miljöförhållanden, operatörsvariation och mätmetodens brus. För att förbättra presisheten kan man kalibrera utrustning, reducera brus, öka antalet upprepningar och standardisera procedurer. Inom statistik används precision ofta som mått på antalet gånger en estimator ger liknande resultat; hög precision motsvaras av låg varians och därmed låg standardfel.