Mätmetodernas

Mätmetodernas avser de systematiska sätten att erhålla information om ett fenomen genom observation, experiment eller instrumentering. Begreppet omfattar både kvantitativa och kvalitativa tillvägagångssätt och används inom vetenskap, industri och offentlig förvaltning. Valet av mätmetod påverkas av vad som ska mätas, sammanhanget där mätningen görs samt krav på noggrannhet, tillförlitlighet och kostnad.

Mätmetoderna kan delas in i instrumentbaserade mätningar, laboratorieanalyser, fältobservationer, enkäter eller intervjuprocedurer samt beräkningar och simuleringar. Inom kvantitativ forskning används ofta kalibrerade instrument för att få exakta värden, medan kvalitativa metoder fokuserar på systematisk observation och tolkning av data.

Kvalitetssäkring av mätningar innefattar kalibrering, spårbarhet till internationella standarder och beräkning av osäkerhet. Begreppet giltighet (validitet) beskriver i vilken grad metoden mäter det avsedda fenomenet, medan reliabilitet avser mätningarnas konsekvens. Enligt Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement (GUM) uppskattas och rapporteras osäkerheten ofta tillsammans med resultatet.

Rapportering av mätresultat ska vara tydlig och reproducerbar, med tydlig dokumentation av metod, utrustning och eventuella begränsningar. Standarder såsom ISO/IEC 17025 för laboratorier och bransch- eller metodspecifika riktlinjer stödjer jämförbarhet och kvalitet.

I praktiken används mätmetodernas inom naturvetenskap, teknik, medicin, miljöövervakning och samhällsvetenskap där avvägningar mellan noggrannhet, tidsåtgång och kostnad styr valet av metod.