Mineralfibrer

Mineralfibrer är oorganiska fibermaterial som används främst för termisk isolering och ljuddämpning i byggnader och industriell utrustning. De tillverkas genom att smälta bergmaterial som basalt eller diabas eller industriell slagg, varpå smältan fiberiseras till tunna fibrer och binds samman till mattor, skivor eller rörisolering. Den porösa fibrstrukturen ger lågt värmelednings-tal och god mekanisk stabilitet samtidigt som produkten är relativt lätt.

De två huvudsakliga typerna är stenull (rock wool) och slagull (slagull). Båda är oorganiska och icke-brännbara; den exakta sammansättningen och densiteten varierar mellan produkter. Egenskaperna inkluderar lågt termiskt ledningstal, bra brandmotstånd och god ljudabsorption. Användningsområdena omfattar vägg- och takisolering, VVS- och rörisolering samt ljudskikt i byggnader. Densitet och form finns i olika varianter, inklusive lösa fibrer, mattor och skivor med olika tjocklekar.

Hälsa och miljö: vid hantering och installation kan fibrerna irritera hud, ögon och luftvägar; användning av skyddsutrustning och god ventilation rekommenderas. När produkterna är installerade i en byggnad minimeras risken för fiberfrisättning. Produktionen är energiintensiv, men mineralull är långlivad och kan ofta återvinnas eller återanvändas i nya produkter.

Standards och märkning: mineralfibrer omfattas i EU av standarder som EN 13162–13169 och relaterade krav. Klassificeringen för brandegenskaper innebär vanligtvis att produkterna är obrännbara (A1 eller A2 enligt EU:s klassificeringssystem). Den långsiktiga prestandan beror på korrekt installation och skydd mot fukt och mekanisk skada.