Migrationssekvenser

Migrationssekvenser är ordnade uppsättningar av migratoriska händelser som beskriver hur organismer flyttar mellan geografiskt separata områden över tid. Begreppet används inom flera disciplinområden och kan gälla allt från stora årsvisa flyttningar hos fåglar och däggdjur till sekventiella cellrörelser i embryonalutveckling.

Inom ekologin studeras migrationssekvenser hos arter som vandrar mellan häcknings- och födelseområden. Fokus ligger på ruttval, tidpunkter, antal och placering av stopp, samt energikostnader och risker. Spårningstekniker som GPS-sändare, geolokatorer, isotopanalys och fältobservationer används för att kartlägga sekvenserna.

Inom utvecklingsbiologin beskriver migrationssekvenser hur celler eller cellpopulationer flyttar under utvecklingen, till exempel neural crest-celler eller celler i sårläkning. Dessa sekvenser styrs ofta av genetiska program och av miljösignaler.

Inom populationsgenetik används migrationssekvenser för att rekonstruera historiska förflyttningar mellan populationer. Man kombinerar genetiska data med arkeologiska fynd och isotopanalys och använder modeller för att inferera tidpunkter, riktningar och omfattning av migrationer, ofta i phylogeografiska sammanhang.

Metoder inkluderar spårningstekniker, isotopanalys, genetiska analyser och rumsliga modeller som least-cost path och gravitationmodeller, samt koalescent-simuleringar. Data är ofta fragmentariska och tolkningar påverkas av modellval och osäkerheter.

Tillämpningar av migrationssekvenser inkluderar bevarandeplanering, förståelse av hur klimatförändringar och mänsklig aktivitet påverkar rörlighet samt kartläggning av spridningen av invasiva arter.