Membranlipider

Membranlipider är lipider som bildar de flesta biologiska membran i celler och organeller. De viktigaste kategorierna är fosfolipider, sfingolipider och steroler. Dessa molekyler är amfipatiska, vilket betyder att de har en hydrofilt huvudgrupp och hydrofoba svansar. Denna uppdelning gör att de spontant bildar bilager i vatten, som fungerar som selektiva avgränsningar och som plattformar för många membranprocesser.

Fosfolipider utgör en stor del av de eukaryota membranen. De har en glycerol-Backbone med två fettsyror och en fosfatgrupp kopplad till en besläktad alkoholenhet, exempelvis kolin (fosfatidylkolin, PC) eller etanolamin (fosfatidylethanolamin, PE). Andra viktiga fosfolipider är fosfatidylserin (PS) och fosfatidylinositol (PI). Membranen är ofta asymmetriska, med olika fosfolipider dominerande i den inre respektive yttre bladet, vilket påverkar signalkommunikation och proteinfunktion.

Sfingolipider baseras på sfingosin och inkluderar sfingomyelin och olika glykolipider. De bidrar till membranets struktur och bildandet av specialiserade områden som lipid rafts, och är särskilt viktiga i signalering och cellkommunikation.

Steroler, främst kolesterol hos animaliska celler, är uppspända i membranens innersak. Kolesterol ökar membranes tjocklek och ordning, minskar permeabiliteten och reglerar fluiditeten över olika temperaturer, vilket påverkar membranets mekaniska egenskaper och funktion.

Membranlipider har även viktiga fysiologiska funktioner i vesikulär trafik, membranböjning, proteinanknytning och signalering. Deras syntes och turnover sker huvudsakligen i endoplasmatiska retiklet och Golgiapparaten, medan distributionen mellan cellens bladlagrar regleras av olika fettavskicknings- och transportmekanismer. Vid analys används metoder som lipidlösliga extraktioner och lipidomics.