Sfingolipider

Sfingolipider är en grupp membranlipider som bygger på sfinganin, en sfingosinbaserad förening. Fettsyran är bunden till sfingosin genom en amidbindning och bildar ceramid, kärnan i många sfingolipider. Förutom ceramid finns olika huvudgrupper som avgör lipidens funktion. Om huvudgruppen är fosfor (phospho) bildas sfingomyelin; om huvudgruppen är en sockermolekyl bildas glykosfingolipider, där sockret kan vara monosackarid (t.ex. cerebrosider) eller flera sockerarter (t.ex. globosider och gangliosider). Denna uppbyggnad skiljer sfingolipider från glycerolipider som bygger på glycerol som ryggrad.

De viktigaste underkategorierna är ceramider, sfingomyeliner och glykosfingolipider. Ceramider fungerar ofta som byggstenar och kan även påverka signalering och cellöverlevnad. Sfingomyelin är en vanlig komponent i plasmamembranen och är särskilt rik i myelinblåsor i nervvävnad. Glykosfingolipider deltar i celllokalisering, celligenkänning och signaleringsvägar och är särskilt viktiga i nervsystemet där de bidrar till myelinskiktets funktion och synaptisk kommunikation.

Syntesen börjar i endoplasmatiska retikulumet där ceramid bildas från specieserna serin och palmitoyl-CoA och genom enzymatiska steg övergår i sfingomyelin eller glykosfingolipider via specifika överföringsenzymer. Nedbrytning sker i lysosomerna genom olika hydrolaser; defekter i dessa vägar leder till sfingolipidlagringar och sjukdomar. Kända sjukdomsgrupper är sfingolipidoser, som tay-sachs, Gaucher och Niemann-Pick, där ökade eller minskade nivåer av specifika sfingolipider orsakar neurologiska och systemiska symtom. Behandlingen varierar men inkluderar vissa enzymerbyten, enzymhämning och symptomlindrande strategier.