Medbestämmandelagen

Medbestämmandelagen, ofta förkortad MBL, är en svensk arbetsrättslig lag som reglerar medbestämmande i arbetslivet. Lagen syftar till att stärka arbetstagarnas inflytande över arbetsförhållanden, organisation och beslut som påverkar deras anställningar genom information och förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter, vanligtvis fackföreningar eller valda arbetsplatsrepresentanter.

Omfång och tillämpning

MBL gäller de flesta arbetsgivare med anställda i Sverige, inklusive kommuner och landsting. Den reglerar hur arbetsgivaren ska informera och förhandla om betydande frågor som rör arbetsorganisation, omstruktureringar, uppköp eller avvecklingar, och andra väsentliga förändringar som påverkar arbetskraften. När facklig organisation finns på arbetsplatsen utgör den vanligtvis den primära förhandlingspartnern; i frånvaro av fackligt fäste ska arbetsgivaren i möjligaste mån förhandla med de anställdas företrädare.

Viktiga bestämmelser

Informationsoch förhandlingsskyldighet är kärnan i lagen. Arbetsgivaren ska i god tid informera de anställda och deras företrädare om planerade åtgärder och lämna nödvändig information. Innan ett beslut tas ska arbetsgivaren förhandla med de utsedda företrädarna i syfte att nå en överenskommelse. Om överenskommelse inte uppnås kan förhandlingarna fortsätta och lagen ger utrymme för uppföljande diskussioner och i vissa fall tvistlösning, utan att arbetsgivaren därmed mister möjligheten att genomföra åtgärden. Lagen förbjuder diskriminering eller vedergällning mot anställda som deltar i medbestämmande.

Relation till andra regler

MBL samverkar med andra lagar, som lagen om anställningsskydd (LAS) och kollektivavtal. I praktiken används ofta arbetsplatsens ordnade arbetssätt, exempelvis arbetsplatsråd eller motsvarande former av medbestämmande, inom ramarna för MBL. Lagen har justerats och uppdaterats flera gånger för att stärka informationsskyldigheten och anpassa sig till förändringar i arbetsmarknaden.