Lårbenen

Lårbenen är de två största och starkaste benen i människokroppen och utgör lårets skelett i vardera extremitet. Varje lårben sträcker sig från höftleden till knäleden och fungerar som kroppens främsta viktbärande hävstänger vid gång och löpning. Lårbenet består av en proximalt belägen caput femoris (femurkulan) som artikulerar med höftens ledpanna i höftleden, en collum femoris (hals) som förbinder caput med diafysen, samt trochanter major och trochanter minor där muskler fäster. Skaftet är långt och cylindriskt med kompakt benvävnad på utsidan och ett centralt medullärt hålrum som vanligtvis innehåller gul benmärg hos vuxna. Distalt breder lårbenet ut sig och bildar ledytor som artikulerar med tibia i knäleden via de mediala och laterala kondylerna; patellofemoralleden möjliggör även rörelse mellan knäet och knäskålen.

Blodförsörjningen till lårbenet kommer främst från a. femoralis profunda och dess grenar till de mediala och laterala circumflexa artärer. Blodförsörjningen till caput femoris sker i stor utsträckning via retinakulära kärl. Nervförsörjningen följer de omgivande kärlen och innefattar främst grenar från femoralisnerven.

Tillväxt sker genom epifysplattor i ändarna; dessa plattor förbenas vanligtvis under sena tonåren. Kliniskt är halsfrakturer, intertrokanteriska och subtrochantära frakturer vanliga, särskilt vid osteoporos eller höghögt trauma. Avaskulär nekros av caput femoris är en allvarlig komplikation efter halsfrakturer. Diagnostik baseras på röntgen; CT eller MRI vid behov. Behandling varierar beroende på ålder och frakturtyp: interna fixationer eller höftledsplastik.