Läkemedelsresponser

Läkemedelsresponser avser hur en individ svarar på ett läkemedel, inklusive den önskade terapeutiska effekten och eventuella oönskade biverkningar. Responsen varierar mellan personer och kan förändras över tid, beroende på faktorer som genetik, miljö och hälsotillstånd.

Två centrala begrepp inom läkemedelsforskning är farmakokinetik och farmakodynamik. Farmakokinetik beskriver hur kroppen absorberar, distribuerar, metaboliserar och eliminerar ett läkemedel. Farmakodynamik beskriver hur läkemedlet påverkar kroppen, till exempel genom receptorbindning och fysiologiska signalvägar, och hur dosen översätts till effekt. Genetiska variationer kan påverka både metabolism och receptorrespons och därigenom bidra till olika kliniska responser.

Interindividuell variation i läkemedelsresponser uppstår också till följd av ålder, kön, njur- och leverfunktion, samsjuklighet, andra läkemedel och livsstil. Farmakogenomik studerar hur genetiska skillnader påverkar läkemedels effekt och används i vissa fall för att anpassa behandling.

Kliniskt används kunskap om läkemedelsresponser för att optimera behandling och minska risker. Therapeutisk läkemedelsövervakning (TDM) mäts ofta för läkemedel med snävt terapeutiskt fönster. Dosjusteringar och valet av läkemedel kan baseras på svarsmått och biomarkörer. Exempelvis påverkas warfarins effekt av variationer i VKORC1 och CYP2C9, medan clopidogrels aktivering påverkas av CYP2C19-genvarianter.

Övervakning av läkemedelsresponser är grundläggande för säker läkemedelsanvändning och uppdatering av behandlingsrekommendationer. Respondens kvalitetsbedömning innefattar kliniska symptomförändringar, laboratorieparametrar, biomarkörer och patientens egen upplevelse. Läkemedelsresponser står i centrum för farmakovigilans och forskning kring individualiserad medicin.