Luftgenomsläpp

Luftgenomsläpp är termen för gasers passage genom ett material eller en barriär, vanligtvis drivet av en tryck- eller koncentrationsskillnad. Fenomenet uppstår i två huvudvägar: diffusion genom täta material och konvektiv transport genom porer, hål eller sprickor. Beroende på sammanhang används olika begrepp för att beskriva graden av genomsläpp, till exempel permeabilitet eller gasöverföringshastighet.

För att kvantifiera luftgenomsläpp används ofta begreppet permeabilitet eller permeans. Det beskriver hur mycket luft som passerar genom en given yta under en viss tidsperiod när det föreligger ett tryck- eller koncentrationsgradient. Enheter varierar mellan tester, men vanliga laboratoriemått är till exempel cm3 (STP) m−2 d−1 Pa−1. Resultaten påverkas av materialets tjocklek, porositet och mikrostruktur, liksom av temperatur och fukt. Defekter som sprickor, hål eller dåligt tätade fogar kan också dominera luftgenomsläppet.

Betydelse och tillämpningar varierar mellan områden. Inom livsmedelsförpackningar påverkar luftgenomsläpp hållbarhet, smak och textur genom kontroll av koldioxid, syre och fukt. Inom byggnadskonstruktioner är lågt luftgenomsläpp viktigt för energianvändning och inomhusklimat, medan högre genomsläpp kan krävas i vissa ventilationslösningar. Inom elektronik och medicinska produkter används kontroll av luftgenomsläpp för att skydda mot fukt, gaser och föroreningar. Socialt och tekniskt är målet ofta att optimera luftgenomsläpp utifrån krav på skydd, säkerhet och effektivitet.