Ljustransmissionen

Ljustransmissionen är processen där ljus passerar genom ett material. Inom optik betecknas ofta transmittans, T, som förhållandet mellan ljusintensiteten som lämnar materialet och den som träffar dess yta. Ljustransmissionen påverkas av ljusets våglängd, materialets tjocklek samt absorptions- och spridningsegenskaper, och kan även påverkas av ytskiktsreflektioner vid gränsen mellan medier.

Vid gränsen mellan två medier bestäms hur stor del av ljuset som övergår till transmission eller reflekteras genom Fresnel-ekvationerna, vilka beräknar reflektion och transmission utifrån refraktiva index. I spridande eller ogenomskinliga medier förekommer ofta diffus transmission i kombination med absorption, medan rena, tunna genomskinliga skikt kan uppvisa hög direkttransmission.

Behandling av ljustransmissionen inom kemikalier och lösningar följer ofta Beer–Lambert-lagen, I = I0 e^{-αx}, där α är absorptionstal och x är vägendelen. I praktiken används spektral transmittans T(λ) som funktion av våglängd för att beskriva hur ett material släpper igenom olika färger.

Användningsområden omfattar glas och fönster, optiska beläggningar och filter, fotoniska sensorer och solceller, samt fiberoptik där transmittansen är avgörande över långa avstånd. Förbättringar fokuserar på antireflexbehandling, minskad spridning och optiska beläggningar som ökar eller minskar transmittansen i specifika våglängder.