Livscykelperspektivet

Livscykelperspektivet är ett angreppssätt som används inom hållbar utveckling för att analysera och bedöma konsekvenserna av en produkt, tjänst, process eller verksamhet genom hela dess livscykel, från råvaruutvinning till slutlig avfallshantering. Perspektivet betonar att beslut i ett led kan påverka effekter i andra led och att hållbarhet bör bedömas över hela kedjan. Det innefattar ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensioner och används ofta i samband med livscykelanalys (LCA) och bredare livscykelbaserat tänkande.

Livscykelanalys är en systematisk metod inom livscykelperspektivet som kvantifierar miljöeffekter över hela livscykeln, inklusive resursanvändning, utsläpp och avfall. Livscykelbaserat tänkande integrerar dessa principer i design, produktion, inköp och policydialog, med målet att minska totala negativa effekter och skapa förutsättningar för cirkulära lösningar.

De funktionella stegen i livscykelperspektivet omfattar råvaruutvinning, produktion, distribution, användning och underhåll samt slutet av livsloppet där återvinning, återbruk eller avfallshantering kan ingå. Genom att analysera varje fas kan man identifiera hotspots där miljöpåverkan är störst och där förbättringar ger störst effekt.

Användningsområden inkluderar produktutveckling, hållbar upphandling, företagsrapportering och offentlig policy. Perspektivet främjar jämförbarhet mellan produkter och tjänster samt stöd för beslut som syftar till minskad resursförbrukning och ökad återvinning.

Begränsningar inkluderar datakrav, osäkerhet i bedömningar, komplexitet vid systemgränser och behov av tvärfunktionellt samarbete. Trots detta ses livscykelperspektivet som ett centralt redskap för att arbeta mer helhetsperspektivet och långsiktigt hållbara val.