Linknivån

Linknivån, eller datalänklagret, är den del av OSI-modellen som ligger mellan det fysiska lagret och nätverkslagret. Den ansvarar för överföring av data mellan direkt anslutna noder på en lokal nätverksdel och arbetar med att omvandla råa signaler till överförbara informationsenheter kallade ramar.

Linknivån består ofta av två underlager: ett logiskt länklager (LLC) som hanterar kommunikation mellan nätverkslagret och datalänklagret, samt ett MAC-lager (Media Access Control) som hanterar adressering och hur tillgång till det gemensamma mediet sker. MAC-adressen används för att identifiera enheter på samma fysiska nätverk, medan LLC tillhandahåller en gemensam uppsättning tjänster till nätverkslagret.

Huvuduppgifterna på denna nivå inkluderar ramformning (ramar skapas och avgränsas), adressering (MAC-adressering av avsändare och mottagare), felupptäckt (CRC i varje ram) samt hantering av flöde och medieåtkomst. I praktiken styrs medietillgången ofta av nätverkets topologi: på äldre Ethernet användes CSMA/CD, medan moderna nätverk oftast byggs kring switchar och full duplex-kommunikation. Wireless-nätverk använder CSMA/CA för medieåtkomst.

Exempel på standarder och protokoll som arbetar på linknivå är IEEE 802.3 (Ethernet) och IEEE 802.11 (Wi-Fi). VLAN-taggar enligt IEEE 802.1Q hanteras också på denna nivå och används för att dela upp större nätverk i separata länkar. Linknivån är därmed avgörande för lokal dataöverföring, adressering inom segment och grundläggande felhantering innan data når nätverksnivån.