Leantänkande

Leantänkande, eller lean thinking, är en managementfilosofi som syftar till att maximera kundvärde samtidigt som slöseri elimineras. Den betonar kontinuerlig förbättring och respekt för människor. Ursprungligen utvecklades lean inom Toyota Production System under 1950- och 1960-talen som svar på behovet av korta leveranstider och hög kvalitet. Begreppet lean populariserades senare i västvärlden av James P. Womack och Daniel T. Jones i boken Lean Thinking.

Grunderna i lean är att definiera värde ur kundens perspektiv, kartlägga värdeflödet från råvara till levererad produkt, skapa ett jämnt flöde och införa ett dragbaserat system, samtidigt som strävan efter perfektion och kontinuerlig förbättring (kaizen) främjas. Centrala principer är värde, värdeflöde, flöde, drag och ständig förbättring, samt respekt för människor som utför arbetet.

Vanliga verktyg och metoder omfattar 5S, Kaizen, Kanban, Just-In-Time, Jidoka (autonomation) och standardiserat arbete samt värdeflödesanalys och gemba-walks för att se verkliga arbetsprocesser. Användningen är bred och sträcker sig från tillverkning till tjänstesektorn, vård, logistik och mjukvaruutveckling (lean software development).

Kritiker pekar på risker med överförenkling, överdriven kostnadsjakt, press på arbetstagare och risk att lean används som ett ytligt kostnadsbesparande märkesbegrepp utan djupare kulturförändring. Trots det är leantänkandet fortsatt inflytelserikt och anpassas kontinuerligt till nya sektorer och digitalisering.

---