Lagändringar

Lagändringar är beslut som ändrar samhällets rättsregler genom att befintliga lagar upphävs eller modifieras eller genom att nya regler tillkommer. Syftet är att anpassa rättsordningen till nya politiska mål, teknisk utveckling eller förändringar i samhället. Lagändringar kan vara generella eller riktade mot särskilda sektorer och kan gälla civilrätt, straffrätt, förvaltningsrätt eller internationella åtaganden. I vissa jurisdiktioner skiljer man mellan vanliga lagändringar och konstitutionella ändringar; de senare kräver ofta särskilda förfaranden och större bred samförstånd. Det kan även handla om uppdateringar av regler som förordningar utfärdas av regeringen, vilka kompletterar lagarna men inte alltid själva utgör lagar i rättsskipningen.

Processen för lagändringar varierar mellan rättssystem, men innefattar ofta att ett lagförslag upprättas av regeringen eller av riksdagens ledamöter, sedan remitteras till ett utskott för utredning och förslag till förändringar. Efter debatt och omröstning i den större kammaren antas lagen eller ändringen. Därefter publiceras den i officiell samling och träder i kraft enligt angivet datum eller omedelbart. Vid konstitutionella förändringar krävs ofta flera omgångar i parlamentet och särskilda förfaranden, exempelvis längre tidsperioder mellan besluten eller folkomröstning i vissa länder.

Effekter och implementering av lagändringar varierar, men de påverkar medborgares rättigheter och skyldigheter samt myndigheters arbetsformer. Praktisk övergång kräver administrativa rutiner, information till allmänheten och ofta övergångsbestämmningar för att underlätta införandet. Myndigheter och domstolar tolkar de nya reglerna och rättsfall kan bilda prejudikat. Se även rättsprocess, lagstiftning och konstitutionell rätt.