Kärlreparationer

Kärlreparationer omfattar kirurgiska och endovaskulära ingrepp som ska reparera eller ersätta blodkärl som är sjuka eller skadade. Syftet är att återställa adekvat blodflöde, förebygga ruptur hos aneurysm och minska risken för iskemi i vävnader som försörjs av kärlet. Tillstånd som ofta kräver kärlreparation är aortaneurysm (buken eller bröstkorgen), andra aneurysm i perifera kärl, samt obstruktiv kärlsjukdom (perifer artärsjukdom) och carotisstenos. Vissa kärlskador efter trauma eller i samband med kirurgi behandlas också med kärlreparation.

På metoddelen delas ingreppen vanligtvis in i öppen kärlkirurgi och endovaskulära ingrepp. Öppen kärlkirurgi innefattar ofta bypassoperationer där en konstgjord eller autolog graft ersätter eller avleder blodflödet runt det sjuka kärlet, samt aneurysmreparationer där delar av kärlet öppnas och ersätts med graft. Endovaskulära ingrepp är minimalt invasiva och utförs via kärl, vanligtvis genom ljumgropen. De vanligaste är endovaskulär aneurysmreparation (EVAR) och thoraxendovaskulär aorta-reparation (TEVAR), där stentgraft placeras för att täcka skadan eller aneurysmen. Andra exempel är karotidstenting och bypasser som kan göras endovaskulärt.

Risker och uppföljning varierar med metod och patient, men vanliga komplikationer inkluderar blödning, infektion, graft- eller stenttup, endoleak vid EVAR, stroke, njurskada och lungpåverkan. Eftervård innefattar övervakning med bilddiagnostik och livsstilsåtgärder för att minska återfall. Resultaten är generellt bra när ingreppet är rätt valt och följs upp noggrant, men långsiktig överlevnad och behov av senare ingrepp beror på kärlets läge och patientens övriga hälsa.