Kustlinjerna

Kustlinjerna är de geografiska gränserna mellan land och hav. De omfattar den synliga strandlinjen samt de geologiska och sedimentära processer som kontinuerligt formar kustlandskapet, såsom vågor, strömningar och sedimenttransport. Kustlinjerna varierar över tid och rum och spelar en central roll för både ekosystem, näringsliv och infrastruktur längs kusten.

Definition och måttning av kustlinjen är inte enhetlig. Olika studier väljer olika gränser, till exempel högvattenlinjen, medelhögt vatten eller lågvattenlinjen. Eftersom kustlinjernas längd växer med ökande detaljrikedom i kartläggningen uppstår vad som ofta kallas kustlängdsparadoxen: längre kustlinjer uppmäts när kartan skalar ned, och kortare när den skalar upp.

Processer och kusttyper. Vågor och tidvatten bryter ner och avsätter material, medan långsiktiga strömmar kan flytta sand längs kusten (longshore drift). Detta bildar olika kustmiljöer som klippkust, sandkust med dynlandskap, delta- och estuariska kustområden samt fjord- eller isutmärkta kustområden i vissa regioner. Klimatförändringar och havsnivåhöjning påverkar erosionsrisker och sedimentförsörjning, särskilt i låglänta kustområden och i deltaområden.

Betydelse och förvaltning. Kustlinjerna har stor betydelse för biologisk mångfald, fiskeri, turism, luft- och vattenkvalitet samt transportinfrastruktur. Forskning inom kustgeografi kombinerar fältobservationer, fjärranalys och GIS för att övervaka förändringar och utforma kustskyddsåtgärder såsomrevet, groynes, hamn- och landhöjningsprojekt samt översvämningsbarriärer.