havsnivåhöjning

Havsnivåhöjning är termen för förändringen i den genomsnittliga höjden på världshavets yta över tid. Den huvudsakliga orsaken är kombinationen av termisk expansion när vatten blir varmare och smältning av frusna massor som glaciärer och isar på Grönland och Antarktis. Tillkommande faktorer är förändringar i landets vattenlagring och regionala landrörelser som gör att relativ havsnivå kan avvika från den globala medelnivån.

Observationer med tidegaller och satellitaltimetri visar att den globala medel havsnivån har stigit ungefär 20 centimeter sedan 1900-talet och ökningen har accelererat under de senaste decennierna. Prognoser från IPCC och andra forskningsinstanser indikerar att höjningen sannolikt fortsätter och att framtida ökningar beror på utsläpp, isbalans och naturliga variationer, vilket ger osäkerheter i storleksordningen.

Regionalt varierar havsnivån beroende på landhöjning eller sänkning. I Norra Europa, särskilt längs Östersjön, kompenseras mycket av havsnivånhöjningen av landhöjningen (postglacial rebound), vilket gör relativ havsnivå förändringar långsammare än globalt. I andra regioner kan ökningen vara större och påverka kustlinor, översvämningsfrekvens och infrastruktur.

Konsekvenserna inkluderar fler översvämningar vid högvatten, ökad erosion längs kusterna, saltvattenintrång i grundvatten och påverkningar på kustnära ekosystem och samhällen samt infrastruktur. Framtida scenarier visar att global havsnivå sannolikt kommer att stiga med flera decimeter under det kommande seklet, med betydande regionala variationer och stor osäkerhet beroende på utsläpp. Anpassning omfattar skyddsåtgärder, planering av markanvändning och naturbaserade lösningar som våtmarker.