Kroppsvätskan

Kroppsvätskan är beteckningen på de vätskor som finns i och runt kroppens celler. Den omfattar intracellulär vätska, som finns inuti cellerna, samt extracellulär vätska som omger cellerna och deltar i kroppens vätskecirkulation. Vätskans sammansättning och fördelning regleras av cellmembranens diffusionsegenskaper och av osmotiska krafter.

Totalt utgör kroppsvätskan ungefär 60 procent av kroppsvikten hos en vuxen. Den intracellulära vätskan står för cirka 40 procent av kroppsvikten, medan den extracellulära vätskan står för cirka 20 procent. Extracellulär vätska består av interstitiell vätska och plasma, samt mindre mängder transcellulära vätskor såsom cerebrospinalvätska, synovialvätska samt vätska i kroppshåligorna (pleural-, peritoneal- och perikardvätska).

Funktionerna inkluderar transport av näringsämnen, avfallsprodukter och hormoner, reglering av kroppsvätskevolym och blodtryck samt upprätthållande av pH och elektrolytbalans. Vätskeflödet mellan intracellulär och extracellulär miljö samt osmoreglering är centrala för cellernas funktion.

Sammansättningen varierar mellan olika vätskegrupper. Plasmavätskan är rik på proteiner och elektrolyter som natrium, kalium, klorid och vätekarbonat, medan intracellulär vätska har olika koncentrationer beroende på celltyp. Den normala osmolaliteten ligger cirka 280–300 mOsm/kg. Förändringar i volym eller sammansättning kan ge upphov till dehydrering, övervätskning eller ödem.

Kroppsvätskeanalys används i kliniken för diagnostik och uppföljning. Exempel är blodprov som mäter plasmaegenskaper, urin och analyser av vätskor som cerebrospinalvätska, pleural- eller peritonealvätska samt ledvätska. Analys omfattar osmolalitet, elektrolyter, glukos, proteiner och cellinnehåll.

---