Kroppshållning

Kroppshållning, eller kroppens position i vila och rörelse, beskriver hur skelettets och ledernas positioner samverkar för balans och funktion. Den omfattar huvudets och nackens ställning, axlornas och skuldrornas position, bröstkorgens öppning, ryggraden naturliga kurvor och bäckenets läge samt hur benen används för stöd. Hållningen är dynamisk och förändras med aktivitet, ålder och vardagsvanor. En god kroppsposition minskar onödig belastning och kan bidra till bättre andning, muskelarbete och färre ryggproblem.

Bra hållning kännetecknas av ett neutralt huvudläge där öronen överensstämmer med axlarna, avslappnade skuldror och en lätt upprätt bröstkorg. Ryggraden följer sina naturliga kurvor och bäckenet är i neutralt läge. Vid sittande arbete bör fötterna vila plant på golvet eller på ett fotstöd, knäna ungefär i 90 graders vinkel i höjd med höfterna, och ryggen vara väl stödd. Vid stående bör vikten delas jämnt över fötterna, knäna lätt böjda och huvudet i samma linje som axlarna.

Faktorer som påverkar hållningen är muskelstyrka och flexibilitet, särskilt i bålen, överkroppen och höfter, samt ergonomi, vardagsvanor och livsstilsstatus. Långvarigt sittande, dålig arbetsställning, tunga väskor och en skärm som är felplacerad ökar risken för dålig hållning. Vanliga symtom är rygg- och nacksmärta, stelhet och trötthet, men dålig hållning kan även påverka andning och koncentration.

Förbättring sker genom regelbunden rörelse, styrke- och rörlighetsövningar för bål, rygg och skuldror samt genom anpassad ergonomi i vardagen. Exempel är core-träning, övningar för scapula-stabilisering, samt stretching av bröst- och höftmuskulatur. Ta regelbundna pauser vid stillasittande arbete, justera arbetsmiljön så att skärm och stol stödjer en neutral hållning och följ rehabiliteringsprogram vid smärta. Vid långvarig smärta bör man söka vård, till exempel fysioterapeut, som kan rekommendera ett individuellt program.