bäckenets

Bäckenet, eller pelvis, är den nedre delen av bålen och består av två höftben (os coxae) som vardera består av ilium, ischium och pubis, samt korsbenet (sacrum) och svansbenet (coccyx). Höftbenen förenas framtill vid symfysen och möts bakåt i articulatio sacroiliaca. Bäckenet fungerar som stöd för överkroppen, överför vikt till undre extremiteter och formar ingången till och utgången ur bäckenet. Det skyddar även viktiga organ som urinblåsan, uterus och äggledare hos kvinnor samt rektum.

Bäckenet delas ofta i två regioner: större bäckenet (pelvis major) och mindre bäckenet (pelvis minor). Dessa avgränsas av bäckens ingång (pelvic inlet) och bäckens utgång (pelvic outlet) samt av bäckensgolvet. Pelvisgolvet består av muskler och fascia som stödjer urinblåsa och ändtarm och reglerar kontinens. De viktigaste lederna är sacroiliacaleden mellan sacrum och ilium samt symfysen mellan de två höftbenen; rörelseomfånget är begränsat men viktigt för kraftöverföring vid gång och kroppsliga rörelser.

Muskelgrupper i och omkring bäckenet inkluderar gluteala muskler samt muskler i bäckensgolvet, bland dem levator ani och coccygeus, som tillsammans med ländryggs- och höftmuskler stabiliserar bäckenet. Blodförsörjningen kommer främst från a. iliaca interna och dess grenar, och innervationen härrör från lumbosacrala plexat med n. pudendus som viktig spetsnerv.

Kliniska aspekter inkluderar bäckenskador vid trauma och bäckenfrakturer, bäckensmärta kopplad till muskelfunktion och funktionella tillstånd som prolaps hos kvinnor. Vid graviditet ökar bäckens rörlighet för att underlätta födseln.