Korslänkad

Korslänkad beskriver egenskapen hos ett material där två eller flera polymerkedjor eller molekylära enheter kopplas samman genom bindningar, vilket bildar ett tredimensionellt nätverk. Begreppet används främst inom polymer- och biomaterialvetenskap för att beskriva hur bindningar mellan kedjor påverkar mekaniska egenskaper, kemisk resistens och svällbarhet.

Korslänkningar kan vara kemiska eller fysiska. Kemisk korslänkning innebär bildning av nya covalenta bindningar mellan kedjorna, ofta med hjälp av difunctionella länkar eller tvåfunktionella reagenser. Fysiska korslänkningar bygger på icke-kovalenta interaktioner som vätebindningar, jonbindningar eller hydrophobiska krafter och kan vara känsliga för temperatur, fukt eller miljö.

Egenskaperna hos korslänkade material är ofta att de är styvare och mer termiskt stabila än o-korslänkade motsvarigheter, samtidigt som de blir nästan olösliga och ofta sväller i vätska. Svällningen och mekaniska egenskaper beror på nätverkets täthet och typ av korslänkar.

Exempel och tillämpningar inkluderar vulkanisering av gummi (svavelkorslänkningar som ökar styrka och elasticitet), epoxihartsar som härdas genom kemisk korslänkning, och hydrogeler som bildas av tväfunktionella polymerer för biomedicinska applikationer. Inom biologi spelar korslänkningar en viktig roll i extracellulära matrix där enzymatiska eller kemiska länkar stabiliserar kollagen och elastin.

Metoder för att studera korslänkning inkluderar svällningstester, gelfraktion, rheologi och olika spektroskopiska tekniker. I forskning används korslänkning även som verktyg för att stabilisera protein-komplex och vid tvärbindning i masspektrometri.