Knäprotes

Knäprotes är en medicinsk implantat som ersätter en del eller hela knäleden för att lindra smärta och återställa funktion vid svår ledbesvär. Protesen ersätter vanligtvis de skadade ledytorna och används när konservativ behandling inte längre ger tillräcklig symtomlindring eller funktion.

Indikationer är vanligast svår osteoarthritis, men även reumatoid artrit, posttraumatisk artros, eller betydande knädeformiteter som begränsar vardagliga aktiviteter. Beslutet om operation vägs mot smärtintensitet, funktionsnedsättning och effekten av annan behandling.

Typiska varianter är total knäprotes (total knäledsprotes), som ersätter både femorala och tibiala ledytor samt ofta patellans ledyta; unicompartmental eller partiell knäprotes ersätter endast en av knäledernas två eller tre compartmen. Patellofemoral-proteser används i vissa fall där främst patellans rörlighet orsakar problem. Designen kan vara cementerad, cementless eller hybrid, och materialvalet innefattar metallkomponenter och en insats av högdensitetspolyeten för glidning.

Proceduren sker under narkos med kirurgisk exponering av knäleden, borttagning av skadat ben och ledvävnad, följt av införande av protesen och mjukvävnadsbalansering. Fixation sker vanligen med cement eller genom porous ytor som låter benet växa in.

Postoperativt pågår rehabilitering med sjukgymnastik och tidig mobilisering. Återhämtning varierar men många upplever markant smärtlindring och bättre funktion inom veckor till månader. Median livslängd för en knäprotes extrapolatoriska estimatorer är cirka 15–20 år, ibland längre, men revision kan behövas vid slitage, loosening eller infektion. Risker inkluderar infektion, djup ventrombos, prosteslossning, slitage, fraktur kring protesen och stelhet. Solver uppföljning och livsstilsfaktorer påverkar resultatet.