Klimatförlopp

Klimatförlopp beskriver hur klimatet utvecklas över tid som resultat av samverkan mellan yttre påverkan och interna variationer i klimatsystemet. Begreppet omfattar korta och långa förändringar i temperatur, nederbörd, vindar och andra klimatvariabler samt deras mekanismer och återkopplingsprocesser. Att förstå klimatförlopp är centralt för att tolka historiska klimatförändringar och för att projektera framtida förändringar under olika scenarier.

Drivkrafterna kallas externa forcings och inkluderar människans utsläpp av växthusgaser, förändringar i aerosoler, markanvändning och naturliga faktorer som variationer i solens strålning samt vulkanutbrott. Dessa forcings påverkar energibalansen i klimatsystemet och leder till långsiktiga responser hos haven, atmosfären och landytan.

Återkopplingsmekanismer förstärker eller dämpar effekterna. Exempel är albedoändringar när is och snö smälter, vattenångans temperaturberoende, och kolcykeln i mark och hav som lagrar eller släpper ut koldioxid. Cloud feedbacks är komplexa och betydelsefulla men osäkra.

Naturlig variabilitet såsom ENSO, mönster i decennierna (PDO), och solvariationer samsas med långvariga trender orsakade av mänskliga utsläpp. Klimatförloppet kan uppvisa perioder av relativ stabilisering och perioder av snabbare förändringar, och vissa scenarier pekar på möjliga tipping points vid kritiska gränser i systemet.

I forskning och modellering används begreppet klimatförlopp för att sammanfatta hur olika komponenter i klimatsystemet samverkar över tiden. Resultaten används för att förbättra scenarier, riskbedömningar och anpassningsstrategier. Osäkerheter uppstår bland annat i molnprocesser, regionala responser och abrupta omställningar.