Körteln

Körteln är ett organ som bildar och utsöndrar ämnen som behövs i kroppen. Begreppet används för organ som producerar sekret, vilket kan vara hormoner eller exkreter. Körtlar delas främst in i endokrina och exokrina. Endokrina körtlar frisätter hormoner direkt till blodomloppet och påverkar målceller långt därifrån. Exokrina körtlar utsöndrar sina ämnen via kanaler till kroppens ytor eller lumen, till exempel till matsmältningskanalerna eller huden.

Vanliga endokrina körtlar är hypofysen, sköldkörteln, binjurarna, bisköldkörtlarna samt bukspottkörtelns endokrina delar (öar kallade Langerhans öar). Exempel på exokrina körtlar är spottkörtlarna, svettkörtlarna, talgkörtlarna och matsmältningskörtlar som pankreas exokrina del samt levern som producerar galla. Körtlar kan också klassificeras efter sekretionssätt: merokrina (utsöndring via vesiklar utan att cellen förstörs), apokrina eller holokrina.

Anatomiskt kan körtlar vara enkla eller sammansatta och de är ofta försedda med ett ductsystem som leder sekretet till sin mottagarmiljö. De utvecklas vanligtvis från epitelvävnad och har riklig blodförsörjning eller ductsystem, beroende på typ.

Funktionerna hos körtlarna är centrala för ämnesomsättning, tillväxt, matsmältning och homeostas. Sjukdomar uppstår när körtlar producerar för mycket eller för lite av ett ämne, eller när deras vävnad skadas, exempelvis diabetes mellitus eller sköldkörtelrubbningar.