Jordloopar

Jordloopar är en grupp myriapoder inom centipeder som ofta kallas jordlöpare i svenska sammanhang. De tillhör ordningen Geophilomorpha och kännetecknas av mycket långa, smala kroppar med ett stort antal benpar. Jordlooparna lever främst i fuktiga jordlager, lövströ och under stenar samt i komposthögar. De förekommer världen över, särskilt i tempererade zoner, inklusive Sverige.

Anatomi och morfologi: Deras kropp består av många segment, och varje segment bär ett benpar. Antalet benpar varierar mellan arter och kan ligga från cirka 40 till över 180. De saknar vanligtvis ögon eller har mycket små ögon. De har känselspröt och framskjutna käkar som används för att fånga små byten.

Ekologi: Jordlooparna är köttätare som jagar små invertebrater i jordmiljön, såsom insektslarver, maskar och andra små djur. De är oftast nattaktiva och rör sig genom markens porer när det är fuktigt. Genom sitt beteende bidrar de till jordens struktur och kontroll av marklevande insekter.

Fortplantning och livscykel: Fortplantningen sker vanligtvis i fuktiga jordmiljöer. Hannar och honor parar sig i marken; ägg läggs i skyddade jordkammare. Ungarna föds som små kopior av vuxna och genomgår flera hudbyten innan de når full vuxen storlek.

Betydelse: Jordloopar är inte generellt farliga för människor. De utgör en del av jordens predationsnätverk och bidrar till biologisk mångfald och upprätthållande av jordhälsa.