Jonisationsgasmätare

Jonisationsgasmätare är instrument som mäter jonisationsfarten i en gas, oftast orsakad av joniserande strålning. Genom att registrera den elektriska ström som bildas när jonpar rör sig till elektroderna ger de en indikator på strålningsnivån eller den genererade jonisationsgraden i den omgivande gasen.

Principen bygger på en gasfylld kammare där en elektrisk potential tillämpas över elektroder. Strålning träffar gasen och skapar fria elektroner och positiva joner. Dessa ländr drift mot elektroderna och genererar en mätbar ström eller pulsantal. Avkastningen är vanligtvis proportionell mot jonisationshastigheten eller dosraten i vissa typer av mätare.

Det finns olika typer av jonisationsgasmätare. En ionisationskammare ger en konstant ström och används ofta för direkta dosmått i medicin och industri. Proportionalräkare och Geiger–Müller-rör (Geigerräknare) används för olika sensitivitet- och spektroskapskrav: proportionalräkare främjar gasförstärkning som upprätthåller proportionalitet med energi, medan Geigerräknare är mycket känsliga men ger begränsad energiinformation. Gemensamt är att de vanligtvis arbetar med gaser som luft eller ädelgaser och kräver högspänningsdrift.

Användningsområden inkluderar strålningsdosimetri, miljöövervakning, arbetsplatsövervakning och vissa industriella processer där övervakning av joniserande strålning är viktig. Kalibrering mot kända strålningskällor och regelbunden underhåll av gasblandning och högspänningsförsörjning är viktiga för noggrannheten. Historiskt utvecklades jonisationsdetektorer under 1900-talet och har varit centrala i radiologisk praxis och strålningssäkerhet.