IgGsubklasser

IgG-subklasserna är de fyra olika konstanterna av människans immunglobulin G (IgG): IgG1, IgG2, IgG3 och IgG4. De förekommer i blodet i olika mängder och har olika funktioner i immunförsvaret.

Den dominerande subklassen är IgG1, som står för cirka 60–70 procent av serum-IgG, följt av IgG2 (20–30 %), IgG3 (5–8 %) och IgG4 (1–4 %). De skiljer sig bland annat i längden på hinge-regionen och i hur starkt de aktiverar komplementsystemet samt hur väl de binder Fc-receptorer på immuncellerna. IgG3 har generellt störst förmåga att aktivera komplement, medan IgG4 är mindre effektivt vid komplementaktivering och kan ha antiinflammatoriska effekter.

Funktion och antigenpreferenser: IgG1 och IgG3 svarar ofta på proteinantigener och virus, medan IgG2 svarar bättre mot polysackaridantigener. IgG4 uppträder vid långvarig antigenexponering och kan vara kopplad till tolerans. En särskild egenskap hos IgG4 är Fab-arm exchange, vilket gör antikropparna funktionellt monovalenta och i mindre utsträckning benägna att korslänka antigenskomplex.

Klinisk relevans: Mätning av IgG-subklasser används vid utredning av immunbristsjukdomar och vid dåligt vaccin-svar. Selektiv brist av en subklass, särskilt IgG2, kan leda till ökad infektionsbenägenhet med kapselbildande bakterier. Behandling med intravenöst immunglobulin (IVIG) innehåller flera IgG-subklasser och används vid vissa immunbristsjukdomar.

Genetisk bakgrund: De fyra gamma-kedjorna som kodar för IgG-konstanterna (IGHG1, IGHG2, IGHG3, IGHG4) ligger i en genkluster på kromosom 14 hos människan.