ISOIECorganisationer

ISO/IEC-organisationer avser samarbetet mellan International Organization for Standardization (ISO) och International Electrotechnical Commission (IEC), två internationella standardiseringsorgan som ofta lämnar gemensamma standarder. ISO fokuserar på breda, icke-elektroniska ämnen medan IEC täcker elektroteknik och elektronik; tillsammans utvecklar de ett stort antal globala standarder som ökar interoperabilitet och säkerhet över olika industrier.

Båda organisationerna är oberoende men arbetar nära genom gemensamma kommittéer och gemensamt styrdokument. Nationala standardiseringsorgan representerar sina länder i ISO och IEC, deltar i tekniska kommittéer och underkommittéer, samt genomför röstning och implementering på nationell nivå. Exempel på medlemsländer är Sverige via SIS och andra nationella organ världen över. Organisationsstrukturen bygger på tekniska kommittéer (TC) och underkommittéer (SC) som utvecklar och granskar standardförslag.

Standardutvecklingen följer en noggrant reglerad process enligt ISO/IEC Directives. Arbetet inleds ofta i arbetsgrupper, följs av arbetsgruppsdraft, kommittédraft och kandidatstandarder som går igenom balloteringsprocesser hos medlemsorganisationerna. En standard publiceras som ISO/IEC-standard när enighet uppnås, och den kan anpassas av länder som överför den till nationell standard eller används direkt av industrin och myndigheter. Processen uppmuntrar bred konsensus och öppenhet samt regelbundet uppdaterade versioner.

Praktiskt har ISO/IEC-standarder stor betydelse för säkerhet, kvalitet och interoperabilitet i global handel. Vanliga exempel inkluderar ISO 9001 för kvalitetsstyrning, ISO 14001 för miljöledningssystem och ISO/IEC 27001 för informationssäkerhet. Nationala myndigheter och företag anger ofta efterlevnad av dessa standarder som krav i upphandlingar och certifieringar.