IPv4områden

IPv4-områden beskriver det globala utrymmet av IPv4-adresser som används för att identifiera enheter i nätverk. IPv4 baseras på ett 32‑bitars adressrum och skrivs vanligtvis i decimalform i fyra oktetter separerade med punkter, till exempel 192.0.2.1. Totalt finns 2^32 adresser, cirka 4,29 miljarder, men mycket av utrymmet är redan tilldelat eller reserverat för olika användningsområden och längre tids användning.

Förvaltningsmässigt styr IANA den övergripande fördelningen av IPv4-områden och delar ut adresser till de regionala Internetregistrarna (RIRs), som ansvarar för större geografiska regioner. Dessa RIRs vidarefördelar block till internetoperatörer och stora organisationer, som i sin tur tilldelar adresser till kunder och interna nätverk. Eftersom IP-adresserna blir allt färre används NAT för att låta flera enheter dela en offentlig IPv4-adress.

Historiskt användes klassfulla adresser (A-, B- och C-klasser), men denna modell har ersatts av CIDR, Classless Inter-Domain Routing, vilket gör det möjligt att specificera nätverkslängder som /8, /16, /24 och så vidare. Adressen används tillsammans med en nätmask som definierar nätverksdelen och värddelen, vilket möjliggör en effektivare utnyttjande av adressutrymmet.

Privata adresser används inom privata nätverk och är inte routbara över Internet. Vanliga privata adressområden inkluderar 10.0.0.0/8, 172.16.0.0/12 och 192.168.0.0/16. Andra särskilda användningar inkluderar loopback-adressen 127.0.0.0/8, link-local 169.254.0.0/16, multicast 224.0.0.0/4 och broadcast 255.255.255.255. Vissa dokumentationsblock som 192.0.2.0/24 används i exempel och dokumentation.

På grund av bristen på IPv4-adresser har NAT blivit vanlig och arbetet med att övergå till IPv6 pågår. IPv6 erbjuder ett mycket större adressutrymme och förbättrade möjligheter för end-to-end-anslutningar utan NAT i många framtida scenarier.